Vi handlar allt mer grejer. Och kastar dem i samma snabba takt. Förköper oss på jättepack kotletter och fyndar reabyxor som vi använder en gång.

Avfallsmängderna i Sverige har sjunkit några år på raken på grund av den ekonomiska krisen, men 2011 vände kurvan uppåt igen, visar statistik från Avfall Sverige.

Naturvårdsverket konstaterar att mängden avfall riskerar att fördubblas de närmsta 20 åren om inget görs.

Eskilstuna har kommit en bra bit på väg och har utsetts både till Sveriges bästa miljökommun 2012 och Årets återvinningskommun 2011. Förutom långt framskridna planer på en kretsloppspark (se artikel intill) har Eskilstuna Energi & Miljö, som första återvinnings­bolag i EU, infört en speciell sopsorteringsanläggning. Anläggningen gör att mer sopor kan återvinnas.

Från sitt nybyggda kontor – som är Sveriges första passivhuskontor och därmed extra energi­snålt – har Jörgen Björnfot utsikt över det som för tio år sedan var en klassisk soptipp.

– Då lades allt på hög. Nu återvinns 98 procent. Det har dessutom blivit en trevligare plats att jobba och vistas på. Förr var det en tipp i skogen, nu har vi personalutrymmen med bastu, gym och vackra planteringar. Man ska inte behöva lida på jobbet, säger Jörgen Björnfot, som är affärsområdeschef för återvinning på Eskilstuna Energi & Miljö och en stark motor i förbättringsarbetet.

egentligen beror inte Eskilstunas framgång på teknikinvesteringar, utan på att kommunen lyckats nästla sig in i villaägarnas privatliv.

– Folk kommer från hela världen och frågar: hur har ni gjort? Bygga anläggning kan man göra var som helst. Det handlar om att skapa förändring i folks hjärnor, att utbilda hushållen är utmaningen. Vi har jobbat sedan 90-talet med Eskilstunaborna och de vet varför man ska sortera. När man ser att det är smidigt så gör man det jättegärna.

Den som kliver in i en Eskilstunafamiljs villakök och gluttar in under diskbänken hittar en hel palett av olikfärgade soppåsar. Där sker sorteringen i sex färger. Grön för mat, grå för metall, orange för plast, gul för papper, blå för tidningar och en egen valfri påse där man lägger resten som ska gå till förbränning.

Sedan slängs alla påsar i soptunnan och
forslas till Lilla Nyby återvinningscentral där en optisk kamera läser av påsfärgen och sorterar. Provköringen pågick under förra året, och från årsskiftet kör man i skarpt läge, vilket innebär att den som inte sorterar får högre soptaxa.

– Vi var rädda för protester, men de uteblev. Nu slipper man åka i väg med förpackningar och tidningar. Det har blivit enklare för folk. Det har varit otroligt lyckat.

Stickprovskontroller visar att invånarna är plikttrogna och noggranna, påsarna innehåller det de ska. Mellan 93 och 99 procent är rätt sorterat.

– Det är sjukt bra. Tårögda blir vi kanske inte, men det är i otroligt bra. Vi har redan minskat avfallet till förbränning med 3 500 ton, säger Jörgen Björnfot.

Han hoppas att man så småningom ska kunna sortera ännu fler sorters material hemma, till exempel kläder och pantburkar.

– 900 ton kläder eldar vi upp varje år. Det kan man göra något mycket bättre av. Vi jobbar hela tiden med att utveckla tekniken så att vi sorterar så mycket som möjligt hemma. I framtiden kan sorterade sopor komma att ha ett värde för hushållen. Man kanske får pengar tillbaka om man lämnar in till exempel klädpåsar.

Tippen, som består av ett 15–20 meter tjockt lager med sopor, håller man nu på att sluttäcka.

– Det tar tio år till att göra sluttäckning. Sedan ska soptippen bli en central park, ett strövområde, grönt och vackert, säger Jörgen Björnfot.