Särskilt utsatta är personalgrupper som jobbar skift, som brandmästare, styrkeledare och brandmän. För den som till exempel jobbar sju dygn på en månad och råkar bli sjuk vid ett par tillfällen kan den ekonomiska smällen bli kännbar.

– Det blir väldigt kostsamt för oss. Det kan handla om ett avdrag på runt 2 000–3 000 kronor, säger insatsledaren Billy Persson.

Tidigare har personalen i stället tagit ut intjänad komptid eller tagit en semesterdag när de blivit sjuka.

– Vi tyckte att det var en vinna-vinna-situation. Arbetsgivaren slipper ha personal på plats som smittar ner varandra och som inte är fullt friska för till exempel rökdykning. Vi har haft fall med hjärtsäcksinflammation som kan ha samband med ansträngning med infektion i kroppen. Och så slipper vi förlora pengar, säger han.

Personalchefen Anders Kullen­berg är den som satt punkt för kompandet och semestrandet på karensdagarna. Han förklarar sitt agerande med att han vill att man följer intentionerna i sjuklönelagen.

– Vi förfogar inte över lagen. Man kan inte byta en förmån mot en annan så här, säger han.

Har du någon förståelse för att personalen tycker att det är jobbigt att förlora så mycket lön?

– Det har jag. Samtidigt är karensdagen ett ekonomiskt faktum för alla.

Skulle arbetsgivaren kunna stå för karensdagen för vissa anställda, till exempel yrkesgrupper som jobbar skift?

– Det kan jag inte ta ställning till. Det skulle i så fall vara en fråga man får lyfta till personalutskottet för en värdering ur arbetsgivarperspektiv, säger Anders Kullenberg.