Börja jobba kvart över åtta, sluta klockan fyra. Så ser den normala arbetstiden ut för de 290 anställda på Stockholmshem. Det kommunala bostadsbolaget införde 35-timmars arbetsvecka för flera decennier sedan och har hållit fast vid det genom åren.

– Jag som kom från privat sektor tyckte det var fantastiskt. Och jag vet att de som har småbarn tycker att det är jättebra, säger Håkan Sandström, projektledare och Visions ombud för de 140 medlemmarna på arbetsplatsen.

Som fackligt ombud har han också märkt att den korta arbetstiden är en positiv faktor vid nyrekrytering, och han tror även att 35-timmarsveckan har betydelse för att bolaget har förhållandevis låg personalomsättning.

– Absolut. Om folk trivs så stannar de kvar.

Stockholmshems 35-timmarsvecka är inskriven i företagsavtalet som reglerar de anställdas villkor i bolaget. Och även på andra arbetsplatser finns det lokala överenskommelser som gör att den ordinarie arbetstiden är kortare än de max 40 timmar i veckan som slås fast i lagen. Till exempel är det inte ovanligt att tjänstemän i kommuner har en arbetstid på omkring 39 timmar, reglerat i lokala avtal eller i ensidiga utfästelser från arbetsgivaren. En annan variant är så kallade arbetstidskonton, som bland annat finns i kommunala energibolag, och som ger de anställda rätt att ta ut upp till 54 extra lediga timmar per år.

Men i arbetstidslagen och i de centrala kollektivavtalen har det sedan länge varit 40 timmar i veckan som gäller för dem som jobbar dagtid måndag till fredag. Det ska det bli ändring på, slog Visions förbundsmöte fast för ett par veckor sedan. Vision ska bli mer aktiva i debatten om arbetstidsförkortning och ta fram nya modeller för hur arbetstiden kan kortas för olika branscher och yrkesgrupper.

Kjell Svahn, ombudsman på Visions funktion för löner och villkor, konstaterar att det inte är ett lätt uppdrag. Senaste gången tjänstemännens arbetstid minskades generellt var 1964.

– Då rådde helt andra förutsättningar. Det fanns pengar att betala med. Tillväxten var stark, både i omfattning och i personalstyrka. Och halva befolkningen, kvinnorna, var inte i arbetskraften. I dag finns inte samma tillgång till arbetskraft för klara nyanställningsbehovet som skulle uppstå, säger Kjell Svahn.

Men det skulle ju kunna ge jobb till arbetslösa?

– Problemet är att arbetslösa strukturellt sett inte har de kompetenser som ska ersättas. Ju mer specialiserade vi blir i yrkeslivet desto svårare är det. Det skulle kräva enormt stora utbildningsinsatser, säger Kjell Svahn, och tillägger att det trots svårigheterna är en bra målsättning.

– Man ska ha en målsättning om förkortat arbetstid av välfärdsskäl. Folk ska ha möjlighet att förfoga över sin tid.