– Det finns osynliga barriärer för kvinnor att ta sig längre upp i företagens hierarkier, säger Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet.

Det statliga Konjunkturinstitutet, KI, konstaterar i sin årliga lönebildningsrapport att lönegapet mellan könen krymper både bland arbetare och tjänstemän, även om utjämningstakten är långsam.

– Det här är trögrörliga saker som har med yrke, utbildning och så vidare att göra. Det är inget som ändras snabbt, säger Göran Hjelm.

KI delar upp gapet i två delar: ett förklarat lönegap och ett oförklarat. De faktorer som kan förklaras är till exempel samma yrke men olika lön (lönediskriminering), vilka yrken som män respektive kvinnor väljer (fördelningsdiskriminering) och att branscher som är eller har varit kvinnodominerande värderas lägre än andra (värdediskriminering).

Vad som ligger bakom den resterande delen är oklart. KI visar statistiskt i sin rapport att den förklarade delen minskat men att den oförklarliga ligger kvar på ungefär samma nivå. Det tros bero på om en så kallad glastakseffekt.

– Det oförklarliga lönegapet blir större ju högre lönen blir. Det ger stöd för att ett glastak existerar, att kvinnor fortfarande har svårt att ta sig till de högre och högst avlönade positionerna i samhället.

Även i offentlig sektor så förefaller det oförklarliga lönegapet vara högre vid höga löner än vid låga.