Vilket var ditt första jobb?
– Efter praon i nian fick jag extraknäcka i min farbrors skivaffär i Kristianstad under jullovet. Det var på den tiden när cd-skivor var stort, när mini-discarna var inne ett kort tag och musik inte laddades ner från internet. Jag gjorde allt möjligt, som att sortera skivomslag, uppdatera topplistan, plocka upp beställningar och tvätta golvet. Det var snöslaskigt ute, så det blev ganska fort smutsigt.

Trivdes du?
– Ja, det var en god stämning i gruppen och jag fick göra det mesta i julruschen. Det var också en skön tillfredsställelse att tjäna egna pengar, även om timpenningen inte var så stor.

Minns du något särskilt från den tiden?
– Att jobba var ju det första klivet in i vuxenvärlden, och jag ville verkligen klara mig själv. Jag vägrade att bli skjutsad jobbet, och ville ta mig dit på egen hand på min moppe som jag hade köpt under hösten, trots att det var väldigt kallt.
– Ibland blev jag så kall om fingrarna att jag inte kunde gasa. Då fick jag stanna och springa några varv runt moppen för att bli varm innan jag kunde köra igen.

Vad gjorde du för pengarna du tjänade?
– Jag hade inte tid att spendera dem just då, så jag satte in dem på ett bankkonto till framtida behov.

Har du haft nytta av erfarenheten från jobbet i skivbutiken i ditt yrke som triathlet?
– Ja, jag fattar hur lyckligt lottad jag är som kan leva på min idrott.

Vad ville du bli när du var liten?
– Prinsessa eller flygvärdinna. Men nu har jag flugit så mycket, så flygvärdinna vill jag inte jobba som längre. Då återstår prinsessa, så jag får väl åka till Monaco och försöka få till det där, haha.

Om det nu inte skulle gå i lås och om du inte vore triathlet, vad skulle du jobba med då?
– Jag gick naturvetenskapligt program i gymnasiet och var lika ambitiös med skolan som jag är med triathlon, och satsade på att bli riskingenjör.

Då hade du kanske varit medlem i Vision?
– Kanske det. Man vet aldrig.