Var fjärde känner sig inlåst på jobbet

Det är en stor grupp och många mår dåligt, både fysiskt och psykiskt, säger Sara Göransson, forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, som tillsammans med professor Gunnar Aronsson under flera år har forskat om begreppet inlåsning.

Problemen är omfattande, både för arbetsgivarna och för den enskilde. Med låg rörlighet i arbetslivet stannar människor kvar på jobb där de vantrivs och producerar mindre än vad de skulle kunna göra.

Sara Göransson ser flera förklaringar till att nästan var fjärde arbetstagare känner sig inlåst på jobbet. Det kan handla om människor som från början hamnat fel i sitt val av yrke eller kommit till en arbetsplats de inte trivs på.

– Men vanligast är nog att människor upplever att det jobb som de sökte och fick har förändrats. Det kanske var rätt i början, men sedan har omorganisationer och nedskärningar ändrat förutsättningarna.

Hon exemplifierar: För 20 år sedan var en banktjänsteman en ekonomisk rådgivare, i dag innebär jobbet att man ska kränga bankens produkter. Förr ägnade en kirurg den mesta arbetstiden åt att operera, idag tar administration och diverse kvalitetsarbete allt mer tid.

Sara Göransson och Gunnar Aronsson fick upp ögonen för fenomenet mest av en tillfällighet. När de för drygt tio år sedan undersökte hur korta och osäkra jobb påverkade människor använde de fast anställda som kontrollgrupp.

Resultatet var lite oväntat. Personerna i kontrollgruppen som upplevde att de var i fel yrke och på fel arbetsplats hade sämre hälsa, upplevde mindre av lärande och kände sämre stöd från sin chef. Så föddes begreppet dubbel inlåsning.

Enligt studien passar cirka 20 procent av dem som har tillsvidareanställning in på den beskrivningen.

Känslan av maktlöshet inför det egna yrkeslivet kan få konsekvenser för hälsan, konstaterar Sara Göransson.

– Det är påfrestande om man inte ser en väg ur en situation som man inte trivs i. För en del sätter det sig i kroppen medan andra blir deprimerade, om situationen består kan det leda till sjukskrivning, säger hon.

Alla löper inte lika stor risk att drabbas, det finns en tydlig koppling till utbildningsnivå. Ju högre utbildning, desto lägre risk att personen känner sig inlåst. När det gäller kön är skillnaderna små, yngre personer känner sig mer inlåsta än äldre.

– Det kan bero på att de äldre efter flera jobbyten upplever att de har hamnat på rätt ställe. En annan förklaring är att de har förlikat sig med situationen, säger hon.

Hur ska den som vantrivs på jobbet ta sig vidare? Sara Göransson påpekar att det inte bara är den enskildes ansvar att hitta en lösning. Den inlåsta är förmodligen mindre engagerad på jobbet, vilket kan påverka både den allmänna stämningen och arbetsresultatet.

– Det är aldrig bra att ha anställda som inte trivs. En bra arbetsgivare måste hjälpa sin missnöjda medarbetare vidare med jobbcoachning och andra insatser.